Sitter och läser veckans text till eftermiddagens läslyftsträff och skulle vilja dela med mig av mina tankar om innehållet. Monica Axelsson och Ewa Bergh Nestlog skriver om olika textsyften som vi använder oss av i skolans värld och tankarna vandrar lugnt till de aktiviteter jag som lärare ägnat mig åt under åren, tillsammans med mina elever. Däremot händer det något med mina tankar när de börjar beskriva det som kallas för intexter, här finns inga referenser eller erfarenheter utifrån min egen verksamhet och jag börjar söka efter former och tillämpningar. Att skriva för att själv reflektera, borra sig in i ämnesområden och få tag i sina tankar är en aktivitet som jag tror att få lärare, elever eller folk i största allmänhet ägnar speciellt mycket tid åt. Kanske är det en annan generation dagboksskrivande individer som prioriterat sin tid åt detta, jag räknar nu inte in dagens bloggar (!) eller andra sociala media, eftersom det är så givet att de är riktade till en publik utanför bloggaren eller twittraren. Att få ha ett skrivande och tänkande frirum är så viktigt och kanske min mani på att köpa på mig skrivböcker i olika färger, former och för all del prisklasser är ett tecken på att jag har ett behov av ett sådant utrymme. När är elever inte utsatta för bedöming? När kan de skriva för sig själva och ingen annan? När får de lägga ner prestationskrav och den synande blicken över axeln så fort pennan kommer i kontakt med pappret? Finns det utrymme för ett sådant skrivande? Frågorna hopar sig och svaren måste formuleras. Jag håller med författarna när de börjar resonera kring formulerandet och språket som en demokratisk grundpelare som i konkret form måste få innebära att man som individ får möjlighet att umgås med sina tankar och bilder om omvärlden utan det granskande ögat från någon annan. Vi värderar både andra och oss själva så fort vi får en möjlighet till det, bra, mindre bra och inte bra alls, för att i en raljerande ton parafrasera kunskapskraven i Lgr 11. 

Gör en tankevurpa och tänker på Dag Hammarsköld mitt i den pedagogiska vardagen, tycker om hans dikter och önskar att jag gav mig själv tid att läsa mer av honom. Hans dikter som postumt publicerat i skriften Vägmärken innehåller en dikt och denna dikt innehåller en fras som lyder; Den längsta resan är resan inåt...

Kanske finns det lärdom för osss pedagoger att hjälpa eleverna att hitta den mest spännande resa eleverna någonsin kommer att få ge sig ut på, nämligen den till sina egna tankar och till något som man själv tycker. Tycker mig se att dagens unga är så vilsna och så fulla av ett bekräftelsebegär som gränsar till självutplåning. För att du ska tycka om mig är jag beredd att göra vad som helst, så kan jag uppleva att många säger genom sina handlingar och den absurda anpassningen till vad gruppen för närvarande tycker. Vi ska fostra elever som går ut skolan och är redo för att leva i ett demokratiskt samhällssystem, som kan tänka själva och som kan formulera en åsikt och inte bara blir en del av en folkmassa. Hur ska nästa Dag komma fram och göra en insats för världen om inte man i stridens hetta hittar sitt frirum. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lärandematriser och kritiken mot dessa. https://fredrikarboga.wordpress.com/2018/09/11/matriser-missar-malet/ ...

För ett tag sedan var jag med några av mina kollegor på en inspirationsdag kring digitaliseringen av skolan på Göteborgs Universitet. Efter 17 år i yrket är jag ganska van vid att inte ha för stora förväntningar på den här typen av dagar, det är lite...

Har dykt in i det spcialpedagogikslyft som min skola för närvarande fokuserar på, och kom i den första lässtunden i kontakt med en gammal bekant. Texten handlade om inkludering och innehöll en bild av en cirkel som symboliserade en skolklass. Inom de...

Att göra det viktiga synligt   I fredags hade vi en intressant kompetensutvecklingsdag där fokus var på lärandematriser och formativ bedömning. Utifrån Johan Alms bok Lärande matriser-att få eleven att förstå, fick vi möjlighet att sitta i gruppe...

Har precis landat med klassen i den nya skolan och en stor fördel som jag upplevde med flytten (förutom att vi hamnade i en ny och modern skola) är att man får en chans att gå igenom sådant som hamnat i högar under årens lopp. Hittade en reflektionsb...