Fortsätter att läsa Benjamin Zander och jag blir i takt med läsandet alltmer fascinerad av vad han faktiskt skriver. I det senaste kapitlet skriver han om att vi i samhället och skolan alltid verkar tävla med varandra om saker vi aldrig kan vinna eftersom man aldrig kan bli riktigt färdig med det vi håller på med. Att tävla i ökad måluppfyllelse leder oss i en destruktiv riktning och vi blir aldrig nöjda med oss själva, för om man är vad man gör kan man alltid göra mer. Han vänder på tänkandet och menar att vi istället varje dag ska ställa oss frågan; vad kan jag bidra med idag? Alltså inte ha färdiga ramar att mäta prestationer med utan att se varje bidrag som betydelsefullt. 

Idag har klassen och jag spenderat en heldag i Göteborg och jag fick mig en tankeställare idag när vi satt och väntade i entrén till Världskulturmuséet. Jag tänkte på boken jag också håller på och läser nämligen Marshmallovtestet och när vi satt där och väntade var det några av mina elever som hade svårt att vänta och gick och uttryckte sitt missnöje med detta. Det fanns också andra elever som hittade på olika strategier för att göra väntan mer uthärdlig och det blev tydligt för mig att elever med strategierna förmodligen skulle vara de som kunde skjuta upp den snabba belöningen. Häftigt när man kan använda det man läst som raster för att förstå omgivningen.

Ska strax krypa i säng och läsa några sidor!

Har precis beställt en bok av Patricia Diaz som har skrivit om bedömning och it-verktyg. När man hör om hur personer halkar in i olika sammanhang kan det låta helt otroligt ibland. För min del är det helt otroligt att jag använder mig av datorer, Ipads och liknande i klassrummet. Mina kollegor brukar ibland lite retsamt påminna mig om en utrensning av materialförrådet och hur arg jag blev när någon fått för sig att slänga kassettband. Det fanns till min glädje några kvar som jag tog hand om och därefter skyddade så gott jag kunde. Det här var inte för så länge sedan och nu idag har jag inga planer på att använda dessa. Nu flippar vi i klassen läxor så att det ska underlätta när man som elev sitter hemma, och jag kommer hela tiden på nya sätt att använda mig av Ipads. Häromdagen hade jag en grupp pojkar som jag skulle ha svenska med och då använde vi oss av pages och anteckningar för att skapa och redigera olika textuppgifter. Det var en lektion som både eleverna och jag lärde oss mycket på och vi hade en trivsam stund tillsammans. Har anmält mig och klassen till ett tillfälle då vi förhoppningsvis ska få berätta om hur vi gör för att utveckla lärandet och att vi gör detta tillsammans med varandra och med de olika verktyg som finns idag. Nu ska jag snart lämna in min muntliga redovisning på den kurs i engelska som jag går, jag går in på en sida, trycker på en knapp och delar sedan länken. En praktik ganska långt ifrån hur jag använde mig av mina kassettband.  

Det har varit en riktigt trevlig vecka med farmorsbesök i klasserna, farmodern hade varit lärare själv och var så imponerad av vår verksamhet och självklart av de fantastiska eleverna. Tänk vad mycket det faktiskt gör när någon kommer och kikar in i vår annars så slutna vardag och även talar om vad man tycker och tänker. Vi talade om yrket, om eleverna och hur viktigt vårt jobb faktiskt är och hur vi kan få barn/ungdomar att växa i sin kunskap. Hon var med när vi i klassen deltog i uttagningen till vi i femman och vi kunde konstatera att trots vår gemensamma lärarbakgrund så kunde vi faktiskt inte alla frågor. Hade Benjamin Zander varit med skulle han ha utbrustit "so fascinating" och sträckt upp händerna i luften, det är hans recept när man upptäcker ett lärtillfälle!

Trots vår ytterst bristfälliga möjlighet att alltid ha kontakt med internet så har jag undersökt en del sidor och hittat factlab.com där man utifrån olika parametrar kan jämföra länder i hela världen. Jag gjorde en snabb undersökning och slog på hur stor del kvinnor det sitter i fängelserna i Sverige, Australien och Bahamas och fick fram ett stapeldiagram på detta. Öppnar för många möjligheter att utforska världens länder!

SO FASCINATING! 

Jag älskar verkligen att få ny inspiration och har ett kreativt flöde som tar sig olika uttryck,därför var det med spänd förväntan som jag besökte hem och hushållsmässan i Göteborg. Där trodde jag att det skulle finnas en mängd intryck som jag kunde ta med hem och omsätta, men det bestående intrycket var att jag mest gick runt och kände mig besvärad över att påflugna försäljare skulle trycka i mig sina försäljarargument i parti och minut. Obehaget tilltog och tillslut kände jag mig såpass irriterad att jag ignorerade personer som ville berätta om sina saker. Jag är en fullt fungerande människa med tillräcklig intellektuell förmåga att kunna avgöra när något är intressant eller inte. På bussen hem började jag fundera över vad jag varit med om och drog paralleller till lärargärningen där det är förödande om vi inte lämnar utrymme för elevernas eget intresse i lärprocessen. Det finns tyvärr också tillfällen då man har försökt "sälja in" ämnesområden som man ibland inte ens själv varit intresserad av, då ligger utmaningen i att försöka hitta kopplingen till elevernas vardag och livsvärld. Ska försöka lägga upp de påfrestande försäljarna på en lämplig hylla i arkivet och ha dem där som ett avskräckande exempel. Kan väl också tillägga att plånboken mådde alldeles utmärkt efter vistelsen på mässan.